Genomgått Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning

Genomgått Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning
Vi har genomgått Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning alla delar.

fredag 11 oktober 2019

Långt

Mellan inläggen blir det tyvärr.
Händer inte så mycket mer än det vanliga.
Många långa promenader varvat med bus i hundrastgården .
Något mindre kul hände för någon vecka sen. 
Var i skogen med gänget och Maja var som alltid lös. Valde att gå en ny runda.
Ser en joggare på avstånd och backar undan många meter in i skogen.
Maja bli rädd för joggaren och den hamnar mellan mig och Maja som känner sig jagad av joggare och börjar springa på fel håll. Tror ni joggare kunde stanna och låta Maja våga komma till mig som kallade? 
Nädå!!!
Så Maja försvann .Kl 16 en fredagkväll.
Kallade letade och kände oron och gråten i halsen. Pratade med Mickan , hon och Ralle erbjöd sig genast att komma och hjälpa till. Ringde Gunilla som inte svarade, pratade med Linda som genast tog barnen med sig och gav sig ut och leta de med. Jag satte mina hundar i bilen och tänkte springer till vanliga stället där vi parkerar men ingen Maja. Då är kl 17,00 och hon varit i väg en timme. Tänker ska lägga ut en efterlysning på facebook fast jag knappt ville lägga tiden på telefonen utan ville leta. Men får upp facebook och då är där ett inlägg om en upphittad liten svart hund. Då ringer Gunilla och jag svarar drar snabbt vad som händer och slänger på luren. Svarar på inlägget provar ringa och slutligen gogglar adressen. Alldeles i närheten. Börjar springa på kurhotellet då ser jag Gunilla komma i bil. Hoppar in i den och vi börjar köra mot adressen. Då möter vi mamma och dotter som kommer med Maja i koppel. Då hade hon gömt sig under en bil på kurhotellets parkering där vaktmästaren funnit henne. Vi brukar alltid gå där när vi ska till skogen och hon hade sprungit genom hela skogen. De som kom med henne har jag tidigare gått kurs med och de hade blivit hämtade då de trodde det var deras hund för de har en amerikansk cocker. Maja hade inte krupit fram frivilligt utan morrat och fräst . Var väl rädd den lilla stackaren,En blöt kall , överlycklig Maja fick krypa in i sköna filten i min famn. Gunilla körde mig till min bil sen hem med Maja då hennes bil var varm. Bland det värsta jag varit med om och så glad att det finns så underbara människor som ställer upp i kris. TACK ALLA!
Är så glad att Maja har stannat hon oss. Hon är sådant lyckopiller .
Totte har varit och busat med syrran igen. Så kul de har.

Maja har charmat alla och de stora är alldeles för snälla mot henne.
Mio är nog hennes favorit.

Lite godissök i mörkret är bra hjärngympa.


Ösregnet i tisdags var inget som var bra för Caspian.
Hela han stel som en pinne och visar att han har ont

Skön att komma hem och få på back on track täcket som han verkligen älskar och sen krypa in bredvid varma elementet. 

och en bild från hästryggen. Verkligen ett av mina bästa beslut att 
börja rida igen. I onsdags var det balanssträning och tro det eller ej men denna kvinna lyckades stanna kvar på hästryggen trots att hästen travade inga stigbyglar fick användas och händerna skulle hålla rakt ut från kroppen. Mäkta stolt ;) 


Inga kommentarer: