Tror faktiskt inte jag skrivit om mina hundar innan cockrarna kom in i mitt liv,om jag inte räknar Teddy såklart.
Min eller vår dvs min och Uffes allra första hund var en helt gudomlig jaktgolden retriver i den härligt mörka färgen.
Fotona är avfotade med mobilen fanns ju inte digitalt då.
Hur hamnade då Lisa eller Felicia som hennes riktiga namn var hos oss?
Uffe och jag hade nyligen flyttat ihop jag var 18 och han 19.
Jag som velat ha hund i hela mitt liv men pga av ointresserade föräldrar och allergisk bror hade det inte blivit någon.
Jag började nytt jobb träffade trevliga arbetskamrater och där var Bente. Hennes familj hade via djurens vänner tagit sig an världens finaste hund men dottern hade börjat få allergi.
Lisa hade gått igenom mycket i sitt liv efter det att hon importerats till Sverige.
Blev oönskad då hon var skotträd och ej kunde gå i jakt.
Misshandlat mm
I efterhand har jag sett via rasdata att hon faktiskt fått en kull valpar.
Lisa hade en väldigt fin stamtavla med många champions.
Lisa var då 5 eller 7 år minns inte riktigt.
Var vi intresserade?
Kom hem berättade för Uffe och vi gick hem till Bente direkt.
Hem gick vi med Lisa.
En så underbar hund . Den absolut snällaste hund man kunde tänka sig.
Skällde aldrig vilket vi tror beror på tidigare upplevelser.
Men vänta ..jag ljög.
En gång skällde hon och det räddade livet på henne.
Vi hade vid den tiden flyttat till Finja där mina föräldrar bor.
När Lisa tyckte vi var för tråkiga kunde hon få för sig att gå att hälsa på mormor.
En kväll det var snö och många minus kom hon inte in när vi kallade.
Jag ringde mamma: Lisa är på väg men inga Lisa kom
Vi ut och började leta.
Uffe gick längs staketet som gränsade till en åker.
Hör ett svagt skall och ett plaskande.
Där var en brunn utan lock som hon ramlat ner i.
Brandkåren kom snabbt och via stege tog upp henne.
Bland det värsta jag varit med om.
När vi sedan fick Daniel undrade vi vad hon skulle tycka om en sån liten plutt.
Vi förberedde henne med att Uffe tog hem en tröja med Daniels doft på så hon kunde sniffa in sig.
Vi försökte att Lisa kunde hålla lite avstånd , djur är djur det ska man aldrig glömma och vi visste inte hennes erfarenheter.
Men att hålla Lisa ifrån Daniel var en omöjlighet .
Hon var hans Nanny. Han lärde sig gå genom att hålla på vars en sida om svansen.
När han hoppade hoppgunga låg hon under och han studsade på henne.
Tro nu inte att vi inte försökte ta bort henne , var ju lite synd om henne men lika snabbt var hon där igen.
Hon älskade Daniel över allt annat.
En bättre första hund är omöjligt att ha.
Någon gång ska jag ha en golden igen.
1 kommentar:
Åhhh en Zamantha...golden e en underbar ras
Skicka en kommentar