Besegrad

Bara att erkänna och ge mig. Jag som många gånger sagt att sobel inte är min färg har ändrat mig. Startade med Love som jag föll pladask för och som är pappa till Tindras väntade valpar. Men en gång är ju ingen gång sägs det men när man möts av ett helt gäng sobelvalpar så kan man ju bara smälta. Inte nog med det ett helt gäng röda,liver och liver/tan valpar som är min favoritfärg ja är man inte i himlen då så kan man ju undra. Men nu var det inte i himlen utan på Kennel Cockett i Sölvesbog kenneln där Tindra kommer ifrån.Tretton st sju veckors valpar vad kan vara ljuvligare? Tack snälla Birgitta för en supertrevlig eftermiddag. Jag låter bilderna tala sitt eget språk med en stor varning för valpsjuka. Tur jag snart blir botad=)

En trött liver/tan kille i mitt knä.

Så många ljuvliga valpar.

Tur den är tingad annars hade Gunilla plockat ner honom i fickan.

Gunilla och hann fann varandra.

Trötta efter mycket lek.

Så söt!!

Kolla blicken.

Är det konstigt att jag fått ge mig?

Simone och en sötnos.

Så här stiliga blir de som vuxna. Pedro från Birgittas egen uppfödning.

Amigo en ljuvlig black and tan kille.